Work Shops konklusioner

Workshops 2018-09-20

Grupp 1 A

Diskussion om involvering av näringslivet / arbetslivet i valideringsarbetet. Viktigt med samarbete mellan utbildningssektorn och arbetslivet. Detta behöver förmodligen utvecklas och fördjupas på Färöarna. Viktigt att validering tas med som en del av samarbetet för blivande legitimering av valideringsresultat. Näringslivet bör finnas med i bedömningen av kompetenserna. Hur bygger Färöarna ett system för detta?

Stor vikt att bygga upp en tvärsektoriell vägledning med individen i centrum. Extra viktigt när man arbetar med grupper som står långt från arbetsmarknaden. Vikten av självförtroendeskapande åtgärder mot individen där är vägledningen central. Vika behov finns på Färöarna?

Var ska valideringen ligga på Färöarna? En väg in för de som ska valideras. Hur görs det på bästa sätt?

Viktigt att vägledningen blir en del av valideringsprocessen med samtidigt är vägledningen också vidare och bredare än enbart en del av valideringsprocessen. Viktigt att bygga utifrån individens behov. 

Allmän diskussion om finansiering. Hur skapar vi ett stabilt finansieringssystem? Individkonto på något sätt. Pengarna följer individen…..Ofta står de som har mest behov av instser utanför systemen. 

Vikten av få kunskap om vägledningens betydelse från olika aktörer……..vägledningens roll är viktig att få andra att förstå. Hur görs detta? Avsaknad av definition på vägledningens roll på Färöarna.

Behovet att vägledningens många roller / funktioner tydliggörs. Viktigt att vägledningens funktion under valideringsprocessen är klar. Att träna kartläggning är viktigt. Behovet att samtalsmetodik och konsten att ställa öppna och utforskande frågor.

Svante Sandell


Grupp 1 B

Validering og vejledning i praksis

Vagledningens roll i Valideringen

Vejlederen er ved siden af og inde med hele tiden

Vejlederen kan pege på andre møjligheder

Gir stød och motiverar igennom hela prosessen

Gir validanten stød i at finde ind til og italesætte og forstå egne kompetanser

I vilka faser i valideringen er vejledingen sarskilt vigtig?

Kvalifikationer inom validering och vagledning

Kan naringslivet bidra?

Bekymrer sig om kvaliteten. 

Vigtig at have en tværfaklig gruppe om diskussion af mål og kvalitetssikring, så man kan blive enige om kriterier. 

Naringslivet bidrager med faklig indsigt i 

Vigtigt at få naringslivet interesseret på strategisk niveau

At få dem til at forstå hvilke førdelar og added value det giver virksomhederne

Hur styrker vi om kvaliteten

Utbildade vegledere 

Erfarne vegledare kan være koordinator

Vi rekommenderar at der bliver sat ind på

Lovgivning og policy 

Læreplasser

Kostpolitik

Finansiering

Både regional og kommunalt

Gennmtænkt Uddannelsespolitik

Oplysning-oplysning-oplysning

Snakker vi samme sprog som næringslivet?

Dokumentera kompetanser fra næringslivet

Oplysning, fokuserat oplysning

Og i et sprog som alle kan relatere til

Informera om  hvilka fordele og møligheter der er for de forskellige instanser

Tale om at læring foregår på arbejdspladserna

Konklusjon:

Oplysning, Kommunikasjon og Samarbejde

Strategi på policy niveau

Synliggøre udbyttet av vägledning for individ, næringsliv og samfund

Maiken Skarðenni


Grupp 2 A

a: Behov som systemet skal svare for? What kind of needs?

Diskussion: Tilflyttere: language learning, inklusión, 

Arbejdsmarked:  Behov av kvalifikationer for mobilitet og fleksibilitet, Hvad med håndværkere, som har droppet ud fra sin uddannelse, de har mange erfaringer og er en typisk målgruppe for validering, Island 4-500 pers valideres om året, næsten alle har job, they work as something, empowering people, crises, nogle var tabere, når der er højkonjektur er vi mere lige, recognition of indivitual competances, mobility of skills, validering er bevis på kvalifikationer, diversity, meet the individual where he/she is.

Tredje sektor: Aftenskole byder ud gymnasiefag, men har også mange fritidstilbud for både voksne og unge og sproguddannelse for tilflyttere

Rekommendation: 1. Sustainability in society, empowerment, employability, citizenship, 2. Reach human dignity and respect, flexibility, security, 3. Labormarket’s need of qualifications and flexibility.

b. involv stakeholders for trust

Diskussion: Outcome should be reliable, ownership, cooperation, involving stakeholders, synliggøre interessen for kvalitet i valideringen, fagforeningerne arbejde mere sammen om uddannelse og kompetenceudvikling, aldersgrænsen er en hindring for validering og enklere vej til uddannelse, mange steder er ingen aldersgrænse for validering, nødvendigt med regler, vigtigt at få alle interessenter med på idéen og forstå den.

Rekommendation: 1. Legal framework should ensure involvement of stakeholders in a shared (part-) responsibility, 2. Cooperation and ownership, 3. Mutual respect and reliability (not too top-down system), 4. Clear quality criteria and a regularly follow-up, 5. Validation against jobstandards, 6. One entrance

c. Sikre kvalitet

Diskussion: Constant valuation of the system, often different point of view what validation is, some standards or simplification of what validation is needed.

Hvad med at anvende learning outcomes? Altid anvende learning outcomes som grundlag for kvalitetssikringen, specielt i begyndelsen og i implementeringsfaseni.

I Danmark er valideringen decentraliseret, kvalitetskriterie. Europa guidelines 4 stig er tað, sum validering snýr seg um.

Námsætlanir og námsskipanir meira lagast eftir learning outcomes.

validering upp ímóti jobstandards.

Rekommendation: 1. Reliability, not a discount system, detailed learning outcomes, 2. Define exactly what validation is, 3. Ongoing evaluation of the system, 4. Information

d. Hvad skal der til for at valideringen skal lykkes?

Diskussion: Benefits, hvad får validering til at fungere? Finansieringen på plads, transparensy, accessability, information, shortening of education, shorter or easiest way to education and kvalifikation.

Rekommendation: 1. Involvments across sectors to ensure trust and reliability in VPL results, 2. Shorter way to competences and education, 3. Marketing – sell the idea!

John Dalsgarð


Grupp 2 B

En velfungerende model for validering
a. Vilka behov ska et valideringssystem ta hand om?
b. Hur involveras interessenter i at skapa förtroande för validering?
c. Hur säkrar vi kvaliteten i valideringen?
d. Hvilken incitamentsstruktur behövs?

Hvilke behov skal det ivareta/ hvorfor vil de ha et valideringssystem?

Eks. mange lærere har undervist mange år, men mangler pedagogisk utdannelse. Må de ta hele utdannelsen, eller kan de vurderes for å få avkorta utdanninga på grunnlag av realkompetanse.

I Sverige kan man ikke starte lærerutdannelsen uten først å ha blitt realkompetansevurdert. I Norge har OsloMet et program nettopp for yrkeslærere med realkompetanse.

Nå konsentrerer man seg om yrkesutdannelsen på Færøyene. Mye press på håndverkerbransjen. Mange har vært i jobb mange år og har mye kompetanse uten at de har papir på det. Spørsmål om hvor mye skolegang de faktisk trenger for å få dokumentert kompetansen.

Behov for dokumentert kompetanse ved omstilling.

Opptatt av at ikke realkompetansevurdering skal undergrave utdanninga, og ikke skal være en snarveg til fagbrev eller lignende.

I Finnland foregår realkompetansevurderingen og kvalifiseringsprøvingen i samarbeid mellom arbeidslivet og utdanning med at det er en fra hver part inne i vurderingen.

Yrkeslærere brukes ofte til realkompetansevurdering, Det kan være bra, men også en utfordring siden lærerne er vant til å vurdere etter en gjennomført skoleopplæring.

Sverige har erfaring med at man må målgruppetilpasse realkompetansevurderingen – folk fra andre land kan ha utfordringer med å vise sin kompetanse i den nye konteksten de er i.

Involvere aktørene og sikre kvalitet – legitimitet: 

Arbeidslivet må være med på å sette standarder og delta i vurderingen sammen med utdanningssektoren.

Kan være viktig for legitimitet og kvalitet å ha evaluering av uavhengige forskere av pilotprosjektene for å dokumentere resultatene av rkv.

Må ha en form for utdannelse for de som skal validere. Det er også viktig at det er en sikker ramme og kvalitet rundt utdannelsen.

Retningslinjer og rammer for valideringen er helt sentrale hjelpemidler for kvaliteten. Systemet for rkv må være så solid at alle ser at det har kvalitet. Det er ingen snarveg til dokumentert kompetanse. 

Med vurdering som arbeidslivet deltar i, kan det føre til at man styrker kvaliteten både i arbeidslivet og utdannelsen.

Finansiering/ incentiver:

Det er fortsatt en utfordring hvordan systemet skal finansieres. Det har vært et problem, men ser ut til å være på plass nå. Man regner med at rkv medfører forkortet utdannelse, som igjen kan være med på å finansiere systemet. Har utdannelsesfinansiering, men ikke finansiering av valideringsprosessen. 

På Færøyene er ikke voksenopplæringa tilpassa arbeidslivet, dvs lite mulighet for kombinasjon arbeid – utdannelse. Fagbrev på jobb, som nylig er innført som mulighet i Norge, er en måte å sikre utdannelse og arbeid samtidig på.

Oppsummerte anbefalinger til plenum:

  1. Bruke personer fra arbeidslivet og utdanningssiden sammen i rkv og kvalifiseringsprøving for å skape legitimitet og involvering.
  2. Sikre kvalitet med retningslinjer og rammer som skaper felles forståelse. Også utdannelse av praktikerne
  3. Sette i gang ekstern evaluering av pilotene som nå settes i gang for å få en nøytral dokumentasjon av resultatene
  4. Bruke erfaringene fra resten av Norden mer aktivt i oppbygginga av nytt system.

Astri Pestalozzi